MsNice

Var och pratade med en counselor idag. Hon tror att jag har en släng av depression, ångest och lite borderline. Färdig för psyket med andra ord. As I said before. Nu när jag läst lite om hela så kan jag nog hålle med till viss del, hon trodde nämligen att jag led av PTSD också, men det tror inte jag, inte längre i alla fall, för det har jag ju redan jobbat på. Det gjorde jag på Kris- och Traumacentret på Danderyds sjukhus.

Nedan är lite info om dessa psykiska tillstånd som jag hämtat på www.vårdguiden.se.

Läs och lär:

Depression:

Depression är en sjukdom som många drabbas av. Om du är deprimerad känner du dig ofta nedstämd och får ångest utan någon påtaglig orsak. En uttalad trötthet är vanligt, liksom problem med sömnen och minskad matlust. Hur en depression upplevs varierar väldigt mellan olika personer. Depression kan också vara ett tidigt tecken på annan sjukdom. Ta kontakt med din vårdcentral om du tror att du drabbats av en depression.

Depression skiljer sig från tillfällig nedstämdhet ("lite nere" eller "deppig"). Att vara tillfälligt nedstämd är vanligt, det är en naturlig och oftast begriplig reaktion i olika livssituationer. Det är först när nedstämdheten blir djupare och ihållande, och förekommer dagligen under minst två veckor, som det kan röra sig om en depression.

En depression kan komma utan någon tydlig orsak. Men den kan också utlösas av olika yttre händelser, till exempel långvarig kroppslig smärta, familjeproblem, sorg eller andra påfrestningar. Både biologiska faktorer och svåra upplevelser tidigare i livet kan ge en ökad sårbarhet och ökad risk att drabbas av depression i vuxen ålder. Ofta samverkar och bidrar flera faktorer till en depression.

Symtom på depression

En depression kan vara av olika svårighetsgrad och ge varierande, ibland mycket svåra, symtom. Om du har en depression är det vanligt att du:

•  
  • känner dig nedstämd. Ingenting känns särskilt meningsfullt eller roligt längre. Ibland kan du känna hopplöshet och att du aldrig kommer att kunna bli glad igen.
  • får svårt att påbörja och ta itu med saker och ting.
  • får försämrat minne och svårt att koncentrera dig.
  • blir rastlös.
  • känner ångest och är lättirriterad.
  • känner dig värdelös och har svåra skuldkänslor.
  • får försämrad aptit och går eventuellt ner i vikt.
  • är väldigt trött, trots att du sover.
  • har sömnproblem, till exempel att du vaknar tidigt med ångest och oro.

Du kan även få kroppsliga tecken vid ångest och depressionstillstånd, till exempel:

•  
  • andnöd
  • hjärtklappning
  • värk i till exempel muskler.

Ångest:

Ångest är en naturlig reaktion vid hotande fara. Ångest har, liksom smärta, en funktion för vår överlevnad och varnar oss för farliga situationer. Ångest kan vara alltifrån ängslan och oro till rädsla och panik. Om egenvård inte räcker till eller om du lider av stark ångest kan du kontakta din vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för att få hjälp.

Ångest kan ibland växa sig så stor att den istället för att skydda oss, begränsar oss – och till och med förlamar oss – i våra dagliga liv. Orsaker till denna ångest kan vara en medfödd sårbarhet, upplevelser under uppväxten eller felinlärning, till exempel att vi kopplar ihop en obehaglig upplevelse, som en panikattack, med att åka tunnelbana eftersom panikattacken inträffade på tunnelbanan första gången. Vi talar då om sjuklig ångest som beskrivs i olika ångestsyndrom. Syndrom betyder att flera symtom ingår. Till ångestsyndromen räknas:

• paniksyndrom
• posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
• social ångest eller social fobi
• specifika fobier
• tvångssyndrom (OCD)
• generaliserat ångestsyndrom

Ångest och ångestattacker kan ingå som en del i de flesta psykiska sjukdomar, till exempel depression. Kroppsliga sjukdomar som cancer, astma, hjärtsvikt och kärlkramp kan också ge svår ångest.

En stor påfrestande förändring som skilsmässa eller en anhörigs död kan ge svår ångest. En sådan livshändelse kan utlösa eller förvärra ett sjukligt ångesttillstånd. Men man kan även få svår ångest utan någon tydlig orsak.

Svår ångest kan även komma i samband med abstinensbesvär vid alkoholmissbruk eller läkemedelsmissbruk. Stora mängder kaffe och cigaretter, eller andra former av nikotin, kan i sig också ge ångest och svårighet att sova.

Det som avgör om du bör söka professionell hjälp är hur mycket du lider och hur mycket ditt liv och din vardag begränsas av ångesten.

Du kan läsa mer om psykisk ohälsa här på Vårdguiden.se.

Symtom på ångest

Vid ångest kan du känna alltifrån ängslan och oro till stark rädsla och panik. Ångesten ger dessutom ofta kroppsliga tecken som:

• andnöd
• hjärtklappning
• svettning
• yrsel
• illamående
• spända muskler.

Om ångesten pågår länge kan det leda till att du får svårt att koncentrera dig, blir lättirriterad och får sömnproblem.


Borderline:

Borderline personlighetsstörning yttrar sig på olika sätt. Den som fått sjukdomen känner sig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet. Psykoterapi och medicinering används för att förhindra återfall. Om du misstänker borderline bör du kontakta din vårdcentral eller öppenpsykiatrin.

Två procent av befolkningen befinner sig i ett gränsland mellan lättare och svårare psykiska besvär. Det kallas borderline personlighetsstörning eller emotionell instabilitet.

Tillståndet är knepigt att förklara och behandla. Dubbelt så många kvinnor som män sägs ha borderline. Ungefär var tionde som drabbas dör i förtid, oftast genom självmord.

Både arv och miljö påverkar om du ska hamna i gränstillståndet. En inneboende ängslighet, impulsivitet eller känslomässig osäkerhet kan göra dig sårbar för negativa faktorer i din omgivning.

Om du dessutom växer upp i en otrygg eller hotfull miljö, kan borderlinestörningen utlösas.

Borderline är ingen sjukdom eller egenskap som man antingen har eller inte har. Gränsen mellan sjukt och friskt flyter. Personlighetsstörningen kan också förändras och försvinna med tiden.

Symtom vid borderline personlighetsstörning

• Hur du beter dig, känner dig och förhåller dig till andra svänger hela tiden kraftigt fram och tillbaka.
• Du känner dig ofta arg, deprimerad, olycklig och har ångest. Känslorna kan gå mot leda och tomhet eller skräckartat stegras mot katastrof och övergivenhet.
• Du kan ha svårt att tygla dessa känslor och uttrycker dig oftast aggressivt. Du är impulsiv. Humöret är oberäkneligt och föränderligt.
• Du tycker inte att du duger. Du har en negativ självuppfattning. Det kommer till uttryck genom exempelvis missbruk av sex, alkohol, droger eller mat, vårdslöshet i trafiken, slösaktighet med pengar eller självmisshandel, inklusive självmordsförsök.
• I allmänhet lyckas du ändå dölja dina känslor och förställa dig för att passa in socialt. Därför går det oftast bra för dig i skolan eller i arbetslivet.
• I nära personliga förhållanden kan du däremot bli krävande och lätt hamna i beroende. Du är rädd att bli övergiven.
• Du pendlar mellan intensiv beundran och nedvärdering av andra människor.
• Om du upplever psykotiska episoder, är de oftast korta och präglas närmast av förföljelsetankar.
• Andra kan uppleva dig som ombytlig, anpassande och opålitlig, känslokall eller aggressiv och dra sig undan, vilket naturligtvis inte gör det lättare för dig.